Etik i nyhetsvärderingen

När man läser de etiska pressreglerna står det bland annat att ”Press, TV och radio skall ha största frihet inom ramen för tryckfrihetsordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för att kunna tjäna som nyhetsförmedlare och som granskare av samhällslivet och för att kunna publicera det som är av vikt och betydelse för medborgarna”.

Om man ska fungera som nyhetsförmedlare anser jag att nyhetsförmedlingen ska vara objektiv och baseras på fakta. Massmediernas uppgift handlar om att informera människor om vad som händer i samhället utan att ta ställning i frågan. De ska aldrig agera domstol för den uppgiften ligger hos rättsväsendet. Den fakta som jag anser att man bör publicera är sådant som har vikt eller kan komma att ha vikt i frågan. När det gäller mordet på den homosexuella mannen i Malmö så kan hans sexuella läggning och de misstänkas delaktighet i ett religiöst samfund ha vikt i frågan, då det kan visa sig att det handlar om ett hatbrott. Av denna anledning tycker jag att man kan ta med den informationen i nyhetsförmedlingen men det är inte relevant i dagsläget att berätta ingående om bloggen, vilken religion de tillhör eller vilken etnisk tillhörighet de har. Denna fakta är bara relevant om det visar sig att det handlar om ett hatbrott. Risken som finns om medierna skulle välja att beskriva bloggen mer ingående är att läsaren dels får en skev bild av den anhållne men även att läsaren dömer den anhållna innan bevis tagits fram och en rättegång har hållits. Tittar man på det i ett längre perspektiv kan det även leda till att medborgare väljer att ta lagen i egna händer. Om man ändå väljer att göra en mer ingående beskrivning av t.ex. den anhållne så anser jag att man ska vara objektiv och göra en övergripande beskrivning för att läsaren ska få en så rättvis bild som möjligt. Detta bör då gälla både för offret och för den/de misstänkta.

Mediernas nyhetsförmedling bör aldrig av sådan art att läsaren dömer eller friar en person före rättsväsendet. Man måste komma ihåg att en person är oskyldig tills motsatsen har bevisats.

Många gånger tror jag att ”övertramp” gällande de etiska pressreglerna har en koppling till ämnen eller frågor som väcker debatt och intresse hos allmänheten. Jag tror t.ex. att Aftonbladet hade agerat annorlunda om det varit så att den anhållne varit kristen istället för muslim.

Det finns utan tvekan fall där det kan vara svårt att veta vilka etiska gränsdragningar som ska göras, men jag tror att problematiken egentligen grundar sig hos de olika massmedierna. I fallet med den mördade homosexuella mannen i Malmö blir jag inte särskilt förvånad att det är Aftonbladet som har valt att i princip publicera allt medan Sydsvenskan valt en väldigt begränsad publicering. Aftonbladet förlitar sig på försäljning av lösnummer och tyvärr så lockar en rubrik som t.ex. Homosexuell man mördad – hat brott tros ligga bakom alt. Homosexuell man mördad – religiösa extremister anhållna mer än en rubrik som t.ex. Man hittat mördad i sin lägenhet. Precis som vilken annan verksamhet som helst så har medierna en ekonomi som ska skötas och måste ha pengar för att gå runt. För medier som t.ex. förlitar sig på lösnummer kan en händelse som den nämnd ovan säkert leda till en stor försäljningsökning medan de som t.ex. förlitar sig på prenumeranter inte märker av någon större skillnad. Jag tror att redaktioner ofta skulle göra samma etiska gränsdragningar om inte ekonomi och försäljning fanns med i bilden.